Farsdag.

Kollar igenom instagram och ser alla fina bilder folk lägger upp på sina pappor och skriver något.

Jag väljer att skriva här istället för de är endast de som känner mig som läser detta typ haha, och jag vill bara skriva det någonstanns, inte visa för alla att jag har den bästa daddyn i hela världen.

Men en sak jag tänkt på är att ALLA skriver ju, du är bäst pappa, världens bästa pappa.

Men jag tror att alla pappor är världens bästa pappa, men ens egen pappa är den bästa pappan för en själv, min pappa är verkligen bäst för mig, han finns alltid där och hjälper till när det behövs osv, jag tänker inte så ofta på dethär med att visa hela hela tiden att jag älskar mina föräldrar, asså jag är defenitivt inte dum mot de, men jag kan tjaffsa som alla andra, säga emot osv. Och säger inte varje dag att jag älskar de lixom, jag är helt normal, skrattar och spenderar tid med de.

Jag är van vid att veta att de båda alltid finns här vid min sida.

Det finns så många grejer min far har gjort för mig, men jag tänker inte ta upp allt men de viktigaste är att jag 6 han vet om att han gör mitt liv till ett underbart, hade inte klarat mig utan min pappa och det fattar man ju.

Var bara tvungen att skriva eftersom jag blev helt berörd av alla andras texter.

Pappa du är fan bäst, du är.. min hjälte. Men när jag vaknar en lördagsmorgon kl halv 9 av att du har opera föreställning på skoj där nere då vill jag bara slå någon, eller när du damsugar och väcker mig.

Men jag vet att du gör allt för mig och det är det enda jag bryr mig om,

min pappa hade till & med slitit sig ifrån sitt FIFA för mig. Det ni.